Effektkarta – den kompletta guiden 2024

Varför är vissa hemsidor, produkter och tjänster så pass dåliga? Samtidigt som du gärna spenderar flera timmar med andra produkter, och ändå tycker det är hur kul och enkelt som helst? Hur skapar du lyckade produkter och tjänster som människor fullkomligen älskar? Det finns många sätt, och ett sätt är att göra en effektkarta.

Att göra en effektkarta är ett väldigt kraftfullt (och bitvis underskattat) verktyg inom design. I den här artikeln ger jag dig en komplett guide till effektkartläggning och hur du kan jobba med det i just ditt företag.

Vad är en effektkarta?

En effektkarta är en metod som du kan använda för att bättre förstå vilka effekter du vill uppnå med en viss tjänst eller produkt. Metoden togs från början fram av företaget InUse, som har en hel del bra material på sin hemsida om just effektkartor och effektkartläggning.

Metoden går ut på att du kopplar ihop vad effekten som du eller din organisation vill uppnå med vilken funktionalitet som faktiskt kan uppnå denna effekt. Mer om detta längre ner i artikeln!

Varför du kan ha nytta av en effektkarta

Effektkartor kan vara bra på många sätt:

• Framför allt blir det tydligare vilken funktionalitet som löser vilket problem, för vem och i vilket sammanhang.
• Effektkartläggning ger en tydligare spårbarhet i varför viss funktionalitet behövs.

Framför allt så ger effektkartor vägledning i vad som ska prioriteras först för att uppnå den önskade effekten! Effektkartor ger ett tydligt fokus.

Effektkartor är en av mina favorit-metoder för att bättre förstå sammanhanget för varför du behöver en viss lösning. Effektstyrning funkar också bra för att komma på alternativa lösningar för att uppnå en viss effekt.

Effektkartor är helt enkelt ett jättebra kommunikationsverktyg för att uppnå samsyn till varför en produkt eller tjänst behövs! 

Så här formulerar du effektmål som gör skillnad

Börja med att rita upp och definiera de olika beståndsdelarna i effektkartan

1. Effekt (varför) – Varför skapar vi den här tjänsten eller produkten? Till exempel, är det för att öka antalet besökare till en hemsida, är det för att öka antalet leads eller antalet kunder, är det för att öka försäljningen? Ju mer mätbara effekterna är, desto lättare är det att följa upp mätvärdena över tid för att se om vi har lyckats få den önskade effekten. Till exempel “30 % ökning i försäljning, 6 månader efter att produkten lanseras”.
2. Målgrupp (vem) – vilka är målgrupperna för denna tjänst eller produkt? Och vilka målgrupper ska vi prioritera att bygga en produkt eller tjänst för först? Ibland kanske det är svårt att säga på rak arm vilka dina användare av din produkt är. Då är det bra att komplettera effektkartläggningen med ytterligare användarstudier, för att bättre förstå vem användaren är. Det kan du göra genom exempelvis intervjuer och användarobservationer, som du sedan summerar till personas och till en kundresekarta.
3. Behov & användningsmål (vad) – vilka behov och användningsmål har respektive målgrupp? Vad behöver respektive målgrupp för att kunna göra / använda tjänsten på bästa sätt?
4. Funktionalitet (hur) – vilken funktionalitet ska produkten eller tjänsten erbjuda, så att användningsmålen uppfylls? Hur tillfredställer vi användarnas mål och behov på bästa sätt, samtidigt som vi uppnår den effekten vi vill uppnå?

Därefter, prioritera vad du levererar först

Det du ibland märker när du gör övningen med effektkartläggningen är att det finns väldigt många målgrupper och behov att tillgodose. Då är det bra att börja med att fundera på vad vi ska prioritera att leverera först. Exempelvis:

• Vilken effekt vill vi uppnå först?
• Vilka målgrupper är viktigt att tillgodose först?
• För de prioriterade målgrupperna, vilka behov är mest kritiska / viktigt att tillgodose?

Detta kan du göra genom att exempelvis markera varje del av effektkartan med en siffra för prioriteringsordning.

I exemplet nedan har jag använt mig av prio 1 (“must have”), prio 2 (“should have”) och prio 3 (“nice to have”): 

Andra vanliga frågor

Vad ska jag tänka på för att göra en effektkarta för webb? Finns det några webb eller online-verktyg för effektkartor?

Att göra en effektkarta för webb är ungefär samma sak som att göra andra effektkartor. Det finns vissa verktyg som funkar extra bra dock, enligt mig.

Ett av mina favoritverktyg för att göra effektkartor (och andra flödesdiagram med mera) är UXPressia, som är väldigt lättanvänt. UXPressia är gratis för en effektkarta så att du kan prova verktyget innan du bestämmer dig. Därefter kostar verkyget från 16 dollar per användare (för 3 effektartor), och 36 dollar per användare för obegränsad användning.

Du hittar mer information om UXPressia här.

Vad är skillnaden mellan impact mapping och effektkartläggning?

Impact mapping pratar om “impacts” istället för “användningsmål” eller “användarbehov”. Med andra ord handlar impact mapping mer om beteende man vill förändra vilket jag tycker är lite lurigt…

• Personligen tycker jag effektkartläggning är en metod som passar bra för att tillgodose användarens behov.
• Medans impact mapping fokuserar mer till att uppnå en effekt till varje pris, oavsett om det är bra för användaren eller inte. Vilket jag har svårt att tycka är etiskt försvarbart…

Du hittar Impact Mapping av Gojko Adzic på Bokus.

Vilka andra aspekter kan man titta på när man arbetar med att specificera sin produkts eller tjänsts målgrupp?

Det finns många sätt, men för att nämna några stycken:

• Användarstudier där du kartlägger och får en bättre förståelse av din målgrupp, genom exempelvis observationer och intervjuer.
• Definiera typiska användare genom att skapa personas och customer journey maps.
• Service design (tjänstedesign), som är ett sätt att direkt förbättra upplevelsen för dina anställda och indirekt för din produkts eller tjänsts målgrupp.
• User story mapping, för att sätta dina user stories i ett tydligare sammanhang.