Interaktionsdesign – definition, tips på utbildningar & jobb

På senaste har jag tänkt lite på hur jag ska sammanfatta vad interaktionsdesign egentligen är. Nu när det är dessa tider där du gör bäst i att stanna hemma (tack vare Corona och allt) så passar det bra att skriva en artikel om interaktionsdesign.

Interaktionsdesign sätter fokus på hur det är att använda en produkt, hemsida eller tjänst. En interaktionsdesigner gör det så lättförståeligt och enkelt som möjligt för användarna att uppfylla sina mål i deras användningssammanhang. I interaktionsdesign ligger det mycket tyngd på att få till ett så lättanvänt flöde genom applikationen eller tjänsten som möjligt. Interaktionsdesign fokuserar inte nödvändigtvis lika mycket på det visuella, utan mer på vilken information som ska visas och i vilken ordning, så att produkten eller tjänsten blir så lättförstått som möjligt.

Vad är interaktionsdesign, mer detaljerat…

Interaktionsdesign fokuserar som sagt mycket på att produkter, tjänster, hemsidor med mera ska vara så lätta att använda som möjligt. För att göra saker lättanvänt använder man sig ofta av vissa designprinciper för att sätta fokus på rätt saker i produkten och tjänsten, och för att vägleda användaren genom uppgiften.

Interaktionsdesign är också en under-gren inom design, precis som exempelvis grafisk design, industriell design, ux design och så vidare. 

Interaktionsdesign är inte samma sak som grafisk formgivning, eller UI Design (gränssnittsdesign). Grafisk formgivning är mer inriktat på hur saker och ting ser ut och att du rent visuellt förmedlar den känslan du vill att varumärket ska ha.

Interaktionsdesign fokuserar istället på hela flödet för användaren, och hur de olika stegen ska sitta ihop för att det ska bli så lätt att förstå som möjligt. Tyvärr är det väldigt vanligt att många blandar ihop grafisk formgivning med interaktionsdesign.

Interaktionsdesignen är som bäst när den inte märks över huvud taget – allt bara flyter på när du använder produkten eller tjänsten.

Om interaktionsdesign är dåligt gjord så märks det till exempel på att:

• du inte fattar vad du ska göra härnäst i tjänsten,
• du kan till med bli osäker på om du är klar med din uppgift över huvud taget!

Tänk om du exempelvis tror att du har bokat ett hotell, men när du kommer till hotellet så inser du att bokningen aldrig var slutförd på hemsidan! Du har då troligtvis fallit offer för dålig interaktionsdesign…

Exempel på bra interaktionsdesign kan vara många subtila saker, som tydliga övergångar och animationer från en skärm till en annan. Allt från en riktig snygg laddningsskärm, till hur en ikon förändras från en meny till “stäng” eller liknande. “The devil is in the details” som man brukar säga.

Men samtidigt måste detaljerna tillföra något bra – det kan inte bara vara animationer och visuella konstverk för sakens skull. Bra produkter och tjänster löser människors problem och gör deras liv enklare, inte tvärtom!

Interaktionsdesign är inte bara applicerbart för webben. Du kan använda dig av interaktionsdesign för att designa i princip vilka produkter eller tjänster som helst, för att se till att just din produkt blir så användbar som möjligt.

Kort sagt kan man säga att interaktionsdesign är själva interaktionen mellan människan och systemet (exempelvis datorn, programmet, tjänsten). Om interaktionsdesignen är bra gjord så funkar interaktionen så enkel och smärtfritt som möjligt!

Skillnaden mellan interaktionsdesign och UX design

Det är en vanlig fråga vad skillnaden mellan interaktionsdesign och UX design är. Det korta svaret är att det beror väldigt mycket på. Det finns absolut ett visst överlapp mellan definitionerna av vad interaktionsdesign och UX design är. Förenklat kan du dock se det så här:

• Interaktionsdesign fokuserar på interaktionen mellan användaren och systemet / produkten / tjänsten / datorn.
• UX design fokuserar på hela användarupplevelsen som användaren har. UX design är med andra ord inte bara begränsat till just interaktionen, utan det handlar om hela upplevelsen, hur den upplevelsen känns, och hur bra användarupplevelsen bidrar till att slutföra användarens mål, i användarens sammanhang.

Disciplines of UX Design – en av många delar är interaktionsdesign Bilden är gjord av envis-precisely.

Jag skulle säga att interaktionsdesign är en viss del av hela UX-processen. Visst kan du göra en perfekt interaktionsdesign som är en fröjd att använda, men om du inte löser rätt problem för dina tänka användare (till exempel om du inte har gjort user research genom användarintervjuer, observationer eller liknande), så kan jobbet med att skapa din interaktionsdesign vara förgäves…

Sen är det viktigt att förstå att bara för att interaktionsdesign är en viktig del av processen inom UX, så betyder inte det att alla som jobbar med UX kan eller är duktiga på interaktionsdesign! Det beror väldigt mycket på vad personerna du jobbar med specialiserar sig inom. Jag har jobbat med personer som bara fokuserar på interaktionsdesign och som är interaktionsdesigners i grund och botten, men jag har också jobbat med människor som är fantastiskt duktiga på främst user research, eller på det rent grafiska. Det beror väldigt mycket på i vilket sammanhang du jobbar, och om du jobbar för ett stort eller litet företag.

Vad gör en interaktionsdesigner om dagarna? Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Jag har själv jobbat i roller som var mycket åt interaktionsdesign-hållet. Det är ibland ganska underskattat arbete – många tror vid första anblicken att ett snyggt gränssnitt är lika med ett bra gränssnitt. Och visst, snygga hemsidor kanske säljer bra och ger ett bra första intryck. Men intrycket faller ganska platt om hemsidan inte är lätt att förstå.

Arbetsuppgifter som interaktionsdesigner

Typiska arbetsuppgifter du jobbar med som interaktionsdesigner är att:

• Analysera tidigare gjord user research (användarintervjuer med mera) för att se hur du bäst kan göra en lättanvänd produkt utifrån detta.
• Skapa användarflöden (user flows), site maps och liknande diagram för att förstå hela flödet för en användare och användarens ”mentala modell”.
• Fundera ut vilken terminologi (språk, ordval etc) som är lättast att förstå för användaren utifrån sina förutsättningar.
• Skapa prototyper och wireframes enligt “best practices” (exempelvis designprinciper) för att produkten eller tjänsten ska bli så lättförståelig som möjligt.
• Samarbeta med andra roller som utvecklar produkten eller tjänsten. Ofta ingår du i ett produktutvecklingsteam där jobbar med andra roller, som exempelvis produktägare, utvecklare och arkitekter. Det kan med andra ord vara värdefullt att du skissar på lösningar tillsammans med resten av teamet, eller att du arrangerar workshops för att skapa ännu bättre upplevelser för användaren. Ibland jobbar du även med andra designers, exempelvis grafiker / UI designers, och user researchers. Då gäller det att jobba mot samma mål och ha en bra och tydlig kommunikation tillsammans.

När jag jobbade med interaktionsdesign så jobbade jag med att designa olika användargränssnitt för företag, bland annat för Ericsson. Detta var gränssnitt som andra företag skulle använda. Det finns mycket tid och pengar att spara för företag som har lättanvända gränssnitt. Ofta har företagen betalat mycket pengar för produkten, och då vill de förstås att det ska funka så enkelt och smidigt som möjligt! Det är där interaktionsdesignerns jobb är väldigt viktigt, enligt mig.

I många fall måste interaktionsdesignern förstå både hur människan använder systemet, och vad som kommer krävas av systemet (eller tekniken bakom) för att realisera det (exempelvis, vilken information behövs visas för användaren, och när). När du har en användarcentrerad process så får du idealt sett anpassa tekniken till vad användaren vill uppnå och användarens behov. I verkligheten kräver det dock ofta en del kompromisser mellan både användaren och systemet, beroende på tiden och budgeten projektet har.

Vad tjänar en interaktionsdesigner?

Enligt framtid ligger genomsnittslönen för en interaktionsdesigner på ungefär 40 000 kronor. Det verkar som om Framtid i sin tur har fått sina siffror från Statistiska CentralByrån (SCB).

Interaktiondesigner är också ett yrke som potentiellt lämpar sig bra för en karriärutveckling som spänner sig över flera roller, beroende på vad du vill specialisera dig inom. Själv gick jag från interaktionsdesigner till UX-specialist, efter några år. Ju mer villig du är att lära dig om olika saker som rör design, desto enklare och bättre kommer det gå för dig.

Interaktionsdesign – utbildningar

Här är några riktigt schyssta utbildningar för dig som är intresserad av interaktionsdesign:

Ibland hålls även konferenser om UX i stil med ”Alla pratar UX” i Sverige (från Libris blogg).

Jobba med interaktionsdesign – här hittar du jobb

Att hitta jobb som renodlad interaktionsdesigner kan ibland vara knepigt. Många företag kanske inte alltid utannonserar jobb för specifikt interaktionsdesigner, utan ibland beskriver företagen det som UX designer, eller ibland bara UI/UX designer. Det är dock viktigt att lusläsa jobbeskrivningarna för att se om företaget letar efter en interaktionsdesigner, eller om de vill ha en utvecklare som kan göra lite grafik vid sidan om andra arbetsuppgifter. Det beror väldigt mycket på vilken bild företaget har av UX i allmänhet.

Här är några ställen där du kan hitta jobb inom interaktionsdesign:

• Indeed lägger ibland upp jobbannonser åt interaktionsdesign-hållet. Samt en del annonser om product designer och UX designer.
• Ingenjörsjobb kan ha en del jobb för interaktionsdesigners, ibland är dock jobben mer beskrivna som UX designer, UI/UX designer eller UX Writer.
• Blocket Jobb har en del annonser för UX designers ibland.

Slutsats

I den här artikeln har jag försökt ge dig en överblick om vad interaktionsdesign är, och var du hittar utbildningar och jobb som interaktionsdesigner. Interaktionsdesign är ett superroligt och utmanande arbete, speciellt om du gillar problemlösning, kreativitet och att göra mer lättanvända produkter. Lämna gärna en kommentar nedanför artikeln om du har några frågor eller funderingar.